Andrew Carnegie och Carnegiestiftelsen

HISTORIK

Den svenska Carnegiestiftelsen bildades år 1911 efter en av den amerikanske stålmagnaten Andrew Carnegie gjord donation på 230 000 US dollars i United States Steel Corporations 5 % -iga obligationer. Stiftelsen började sin verksamhet den 1 januari 1912.

Andrew Carnegie föddes år 1835 i den lilla staden Dunfermline strax utanför Edinburgh i Skottland. Hans far var handvävare och hade sin vävstol i det hus där familjen bodde. Genom industrialiseringen och de nya maskinvävstolarnas införande blev handvävarens verksamhet olönsam och för att klara sitt levebröd utvandrade familjen till USA. De bosatte sig i Pittsburgh, Pennsylvania. Andrew var då 12 år gammal. Han började arbeta tidigt bl.a. med att byta trådrullar i ett väveri, som telegrampojke och som tjänsteman på ett järnvägsbolag. Han arbetade sig upp från en således ringa ställning till att bli en framstående industrimagnat och mångmiljonär. Framför allt var det på ståltillverkning han tjänade sin förmögenhet och han blev en av USA:s rikaste män. År 1901 sålde han sin verksamhet till J.P. Morgan och drog sig tillbaka från affärslivet för att främst ägna sig åt uppgiften att fördela och använda sina rikedomar. Han ville förverkliga en länge närd föresats att ge bort sina pengar medan han levde och kunde kontrollera att de kom till samhällsnyttig användning. Han kom att donera sammanlagt omkring 350 miljoner US dollars eller bortåt en och en halv miljard svenska kronor i dåtidens penningvärde till sådana ändamål som folkbildning, forskning, utbildning, konst samt mellanfolklig fred. Han lät vidare bekosta drygt 2800 bibliotek i främst USA och Storbritannien. Villkor för dessa donationer var att biblioteken skulle vara avgiftsfria och att respektive kommun eller motsvarande svarade för driften. Han präglade ordspråket ”Den som dör rik, dör vanärad”.

Efter en allvarlig gruvolycka utanför Pittsburgh omkom inte bara många gruvarbetare omedelbart utan även flera gruvarbetare, som försökte rädda sina instängda kamrater. Detta ledde till att Andrew Carnegie fick idén att inrätta ”hjältefonder” förutom i USA i ett antal europeiska länder, däribland Sverige. Han ansåg att hjälpa en medmänniska i nöd är en plikt, men att göra det med fara för eget liv måste i regel anses gå utöver vad plikten kräver och är ett fint prov på mänsklig solidaritet. Ibland offrade hjälparen livet vid räddningsförsöket och ibland ådrog han sig sjukdom eller invaliditet med påföljd att han själv eller hans familj råkade i nöd eller ekonomiska problem. Det var denna grupp Andrew Carnegie i första hand ville understödja och samtidigt ge det visade hjältemodet en uppskattning, Han ville dock att understöd inte skulle ges om det allmänna kunde bistå den hjälpbehövande.

Andrew Carnegie gifte sig vid 51 års ålder med Louise Whitfield och de fick en dotter, Margaret. Han dog år 1919. Idag finns ättlingar, som är verksamma inom Carnegie hjältefonder, Linda Hills i hjältefonden i USA och William Thomson i hjältefonden i Skottland.


STIFTELSENS VERKSAMHET

Carnegiestiftelsens stadgar fastställdes av Kungl. Maj:t i konselj den 6 oktober 1911 med det ändamålet att belöna dem som ”frivilligt eller eljest utöver vad plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig bedrift vågat livet för att inom Sverige eller dess område rädda människors liv”.

Under de första åren av stiftelsens verksamhet lämnades utöver belöningar till hjältar även bidrag till underhåll och utbildning. Eftersom det i Sverige sedan länge finns sociala skyddsnät som i de flesta fall träder in när en person råkar illa ut på grund av exempelvis en räddningsinsats, lämnar stiftelsen inte längre bidrag till underhåll och utbildning. En utmärkelse består numera av ett diplom, ett guldur med inskription och en penningsumma.

Sedan år 1912 har knappt 2400 personer belönats av Carnegiestiftelsen. Under 1990 talet ändrades stadgarna så att stiftelsen, i andra hand, kan ge bidrag till forskning som kan vara av betydelse för att rädda människoliv i samband med en olyckshändelse. Stiftelsen har bidragit till forskning för sådana ändamål med drygt 4,5 miljoner kronor.

Stiftelsen styrelse består av åtta ledamöter och sammanträder i regel tre gånger om året. Ordföranden och vice ordföranden utses på officiell väg under det att övriga ledamöter utses av styrelsen. Dessa ska enligt stadgarna ha erfarenhet inom olika områden såsom livräddning till sjöss, isolyckor, brandbekämpning, medicin och utbildning.


© Carnegiestiftelsen 2012. Informationsansvarig